You sweept me of my feet

Jag tror jag blev lite kär i idag, och eftersom chansen att den killen "känner" mig på något konstigt vis och läser mig blogg är ganska liten så tänkte jag berätta om min drömkille.
Jag sitter på bussen idag på väg till skolan. Eftersom jag skulle ha fotat yrkesrepotaget idag på förmiddagen så åkte jag till skolan först med kvart i två bussen. i alla fall så sitter jag där i min egna lilla värld, stör mig på ungen och hennes farmor/mormor som sitter framför mig. Jag hade "dumt" nog satt mig vid mitten-dörrarna på bussen, ni vet bakom den platsen där mammor sätter sig med sina barn efter de lämnat av vagnen vid dom uppskjutbara säterna.
Anyway, den här ungen som satt framför mig var verkligen jätteäcklig! Hon satt och slicka på fönstret, barn brukar göra så jag vet, men det som störde mig absolut mest var att hennes farmor/mormor inte sa åt henne ordentligt. Utan hon började leka med barnet istället för att se till att hon inte skulle slicka på fönstret.
Detta gjorde mig ganska irriterad och jag kunde inte låta bli att stirra på dom från mitt säte bakom dom. Det var då jag fick syn på honom! Han satt på det uppskjutbara sätet som man åker baklänges på med sin kompis och titta troligen på samma sak som jag.
Dom bruna ögonen han hade var så förtrollande (i brist på mindre klyschigt ord). Det var helt underbart! Jag fastnade med blicken och jag lovar jag skulle kunnat titta där hur länge som helst.
Han gick av cylindervägen, precis som jag, tillsammans med sin kompis. Jag såg då att han var lagom lång, typ sådär 1.80 eller nått sånt, han hade chokladbrunt hår, som jag antar var ganska lång då det enda av det jag såg var det som lockade sig lite spretigt längst ner i nacken under mössan. Lite skäggig, i ett väldigt fint format ansikte. Han hade inga direkt kantiga linjer, men han såg inte ut som en pojke heller. Det var precis lagom.
Jag skulle tippa på att hans ålder var runt 20.
Jag vet inte vad jag ska säga! Jag är verkligen helt betagen! Om ni hittar den här killen, RING MIG!

Jag tror jag har varit fast i mitt inne tillräckligt länge nu. Det räcker för en dag. Nu får jag göra något annat.


// L


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0