Den man ligger med får bädda
Japp så är det. Det säger i alla fall min väldigt smarta psykologilärare.
Jag kan inte bara klaga på den första veckan i skolan. Den var inte helt fel. Komma tillbaka, träffa alla och framför allt komma tillbaka till någon slags rutin som man faktiskt kan leva med. Nu är det bara några korta månader kvar till studenten och det har inte gått in i huvudet på mig. Jag tror fortfarande jag kan komma tillbaka näsa år och bara fortsätta som vanligt. men sen när jag intalar mig själv att jag inte kommer det så känner jag mig helt tom. lite sorgligt faktiskt. Jag menar det är jättemånga jag går i samma skola som och tycker om att prata med men jag har absolut ingen kontakt med dom utanför skolan, dom här människorna kommer ju inte jag ha någon kontakt med alls när vi slutar. det är faktiskt sorgligt.
Men jag kan inte börja hänga läpp för det än. Fortfarande typ 4 friska månader kvar och troligen en trevlig Berlin-resa att se fram emot.
Veckan som gått har mest bestått av att försöka få tillbaka rutiner och lära mig leva utan mina långa naglar. japp ni såg rätt. Jag har sen typ julen 2008 gjort mina naglar en gång i månaden och som reslutat har dom alltid varit jättelånga men nu i veckan bestämde jag mig för att sluta med det. Jag tog bort dom och nu förförsta gången på ett år så har jag jättekorta naglar. Det känns jättkonstigt verkligen.
I tisdags hade jag en till hopplektion på en helspänd Eloge. Det gick väl helt okej. Förutom att min hoppteknik inte ens finns. Men jag satt kvar på hästen trots en hel del knasigheter från hans sida.

Eloge och jag
Imorn blir det party. Hoppas man inte är helt slut då efter en tuff första vecka i skolan....
// L
Jag kan inte bara klaga på den första veckan i skolan. Den var inte helt fel. Komma tillbaka, träffa alla och framför allt komma tillbaka till någon slags rutin som man faktiskt kan leva med. Nu är det bara några korta månader kvar till studenten och det har inte gått in i huvudet på mig. Jag tror fortfarande jag kan komma tillbaka näsa år och bara fortsätta som vanligt. men sen när jag intalar mig själv att jag inte kommer det så känner jag mig helt tom. lite sorgligt faktiskt. Jag menar det är jättemånga jag går i samma skola som och tycker om att prata med men jag har absolut ingen kontakt med dom utanför skolan, dom här människorna kommer ju inte jag ha någon kontakt med alls när vi slutar. det är faktiskt sorgligt.
Men jag kan inte börja hänga läpp för det än. Fortfarande typ 4 friska månader kvar och troligen en trevlig Berlin-resa att se fram emot.
Veckan som gått har mest bestått av att försöka få tillbaka rutiner och lära mig leva utan mina långa naglar. japp ni såg rätt. Jag har sen typ julen 2008 gjort mina naglar en gång i månaden och som reslutat har dom alltid varit jättelånga men nu i veckan bestämde jag mig för att sluta med det. Jag tog bort dom och nu förförsta gången på ett år så har jag jättekorta naglar. Det känns jättkonstigt verkligen.
I tisdags hade jag en till hopplektion på en helspänd Eloge. Det gick väl helt okej. Förutom att min hoppteknik inte ens finns. Men jag satt kvar på hästen trots en hel del knasigheter från hans sida.

Eloge och jag
Imorn blir det party. Hoppas man inte är helt slut då efter en tuff första vecka i skolan....
// L
Kommentarer
Trackback