Sitter här på jobbet

och jag tro ine jag känt mig så här lost sen jag började här. Folk ringer om väldigt konstiga saker idag. Dom ringer på folk som har slutat eller annat. Sånt som jag inte kan hjälpa till med. Känner mig mer i vägen än till nytta. Jag längtar verkligen till den här korta dagen är slut! När jag kom in dag säger Åsa att jag kanske måste stanna längre vilket blev en aning jobbigt.
Speciellt eftersom jag känner att det är lite sjukdom på g. Täpt i näsan och tjock i halsen är jag. Vaknade med det i morse och var nästan på vippen att ringa och säga att jag inte kunde komma men jag hade redan sagt att jag kunde och dom verkade vara lite desperata efter hjälp. Och jag är så grymt dålig på att säga nej till råga på allt. Men det är väl bara att stå ut antar jag. Det är ju inte direkt så jag missar en toppendag ute i solskenet. I så fall en halvtråkig dag framför tvn.

Sara borde väl nästan vara här snart också. Lite jobbigt bara eftersom man typ inte ska ha hundar här. Det känns ju jättetaskigt att slänga ut henne och Tindra i det dåliga vädret. Men Tindra är ju så liten det är väl bara att gömma undan henne. Av allt hoppas jag väl att Åsa och Emma kommer tillbaka snart.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0